Hej alla Pelarvänner!
Jag sitter och går igenom ömsom raderar saker på min mobil och snubblade över en video på ett tal jag höll en gång i tiden. Ett tal under mentalhälsodagen som fallit helt i glömska. Ett tal om värdighet som jag känner att är aktuellt varje dag varje år!
Tänkte att jag skulle dela det med er en sista gång!
"Varje år den 10:e oktober infaller världsmentalhälsodagen, vi på Pelaren tycker att det är ett så viktigt ämne att vi har valt att fira det hela veckan. Årets tema är Dignity in mental health, värdighet i psykisk hälsa och och det är det jag kommer prata om idag. Värdighet i psykisk hälsa betyder för mig; Att vara värdefull både för mig själv och för andra. Att kunna tillgodose de behov som är grundläggande för alla människor, som enligt Maslows kända behovstrappa är, trygghet,gemenskap, självkänsla och självförverkligande. Att få dom här behoven tillfredsställda är förutsättningen för att må bra.
När jag fick det här uppdraget och började fundera på vad som hindrat mig från att tillgodose de här behoven, kom jag underfund med att den största faktorn grundade sig i att jag kände mig så utanför i samhället. Jag tror att många med mig upplever ett socialt utanförskap. Många med psykisk ohälsa har inte ett jobb eller en utbildningsplats där man kan känna sig som en del av en gemenskap, där man tillhör en grupp. Om man dessutom har varit isolerad från vanliga sociala sammanhang under en längre tid så kan det vara svårt att veta hur man ska bete sig. Så att känna sig osäker i sociala sammanhang kan bidra till fortsatt isolering och öka känslan av utanförskap. En annan sak som bidrar till socialt utanförskap är ekonomiska hinder. Att vara sjukskriven innebär också att man har dålig ekonomi. Man har inte råd att utöva de fritidsintressen man vill. Man tvingas tacka nej till olika inbjudningar man får för att man inte har råd. Man har inte råd att gå ut och äta lunch, man har inte råd med ett gymkort eller andra fritidsaktiviteter, eller man kanske tackar nej till aktiviteter i rädsla för att det kommer dyka upp kostnader som man inte räknat med. Vi lever i ett konsumtionssamhälle så om du inte kan konsumera, vem är du då? Pelaren är ett utmärkt exempel på hur man skapar värdighet för oss medlemmar. På pelaren ligger fokus på våra tillgångar och resurser, man är inte en diagnos eller patient. Det är en plattform där man kan sluta fokusera på vad man har för problem och istället upptäcka nya saker om sig själv, vad man klarar av och är bra på. Att få använda sina resurser och utveckla det man är bra på, är ett sätt att förverkliga sig själv och bygga självförtroende. På pelaren skiljer vi inte på medlemmar och handledare, vi är alla kollegor som jobbar tillsammans. Det är värdefullt att få vara på en plats där man är en byggsten och ett viktigt kugghjul. För utan medlemmar så finns inte pelaren och det ger värde. Vi medlemmar kan vara stolta över att ha en arbetsplats, ett sammanhang där vi är viktiga och kan göra skillnad. Vikten av att värna om sin egen och andras värdighet är inget som är unikt för personer med psykisk ohälsa. Det är livsnödvändigt för alla människor och förebygger psykisk ohälsa. Tack till alla på Pelaren för att ni finns och för att vi är så bra tillsammans.